Länsmuseet Gävleborg
                                                         Att/ Inga Blennå
                                                         Box 746
                                                         801 28 Gävle
   
                                                                                         1/2

ANALYSRAPPORT

Botaniska analyser av jordprover från Grannäs, Alfta socken, Hälsingland.

I samband med en arkeologisk undersökning av en finnbosättning, med förmodad ålder från tidigt 1600-tal, togs två jordprover för analys i syfte att få information kring miljö, odling och övrigt växtutnyttjande. .

Metoder

Makrofossilanalys

Proverna volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Av proverna preparerades vardera 9 dl. volymbestämd jord med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Proverna lufttorkades efter preparering och studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring.

Pollenanalys

5 cm3 jord ur varje prov togs ut för preparering som följde gängse metoder (upprepade moment av silning, dekantering, acetolys samt behandling med fluorvätesyra). På grund av den låga koncentrationen av pollenkorn i proverna har endast 50 respektive 110 pollen räknats, tidsåtgången skulle annars bli orimligt stor.

De preparerade jordproverna och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas.

Resultat och diskussion

Båda jordproverna utgjorde en rödbrun, humös, siltig sand. 

Kl 4 ”Gropen”:

Provet är taget i en grop (källargrop?) inom en byggnad.

Provet innehöll ganska stora mängder av recenta rottrådar. Av icke-förkolnade växtrester återfanns även måttliga mängder tallbarr; enstaka granbarr; vardera ett frö av tall, björk samt fingerört (Potentilla sp.); enstaka daggmaskkokkonger samt enstaka mossrester. Mängden träkol var cirka 0,5 dl. 

Halterna av mikroskopiskt träkol var mycket höga i båda proven, så höga att en kvantifiering inte var mödan värd. Pollenkornen i provet från gropen var få, men i allmänhet väl bevarade. Trädpollen dominerar och bland dem är tall vanligast följt av björk, gran och al. Andra skogsmarksväxter är representerade via enstaka pollen av ljung, lingon/blåbär (Ericaceae) och sporer av ormbunkar (Polypodiaceae). Även enstaka kulturmarksväxter förekommer nämligen, änssyra/bergsyra (Rumex-typ), smörblomma (Ranunculus-typ) och gråbo/malört (Artemisia-typ). Sammantaget visar pollenspektrat på en barrskogsmiljö, och representerar sannolikt den moderna floran. Inslaget av makroskopiska rester av recenta rötter tillsammans med förekomsten av daggmaskkokkonger stärker tolkningen

MN 4 ”Gammal markyta”:

Av färska växtrester innehöll provet enstaka recenta rottrådar, enstaka tall- och granbarr samt 3 frön av hallon. Provet karakteriserades av en ansenlig mängd förkolnade tallbarr, cirka 200 ml. Träkolsvolymen var knappt 100 ml och utgjorde till största delen av kvistar av tall. Enbart en mycket liten del av träkolet härstammade från grövre grenar eller stamved.

Innehållet av pollen var något större i provet från den förmodade markytan, och dessutom mer intressant. Pollenkornen kunde med avseende på bevaringsgrad delas upp i två typer. Den ena var typen utgjorde, i likhet med pollenkornen från ”Gropen”, väl bevarade pollen och den andra uppvisade en karakteristisk typ av erosion som uppstår när pollen påverkas av stark värme.

 

 

2(2)

 

Sammansättningen av de opåverkade pollenkornen liknar mycket den som återfanns i provet från ”Gropen”, dvs. en barrskogsvegetation med ett litet inslag av kulturmarksväxter. De pollentyper som var värmepåverkade skiljer sig inte från de opåverkade, men de kan kopplas samman med det tillfälle när markytan svedjades. Vid svedjningen har först och främst tallris eldats, stammar och grenar har förts bort före svedjningen. Invid den svedjade ytan har det troligen tidigare funnits rågodling. Det värmepåverkade rågpollenkornet tyder på detta. Frånvaron av värmepåverkade pollen av kulturmarksväxter, samt den relativt höga andelen värmepåverkade björkpollen tyder på att den svedjade ytan har utgjort ett sen fas i successionen från öppen mark till igenväxt skog och att den därför i ett tidigare skede kan ha utnyttjats för odling.

Sammanfattning

Innehållet av växtrester i gropen representerar till största delen recent material. Undantaget är träkolet som troligen är likåldrigt med nedgrävningen. Provet från markytan innehöll makroskopiska rester i form av rikliga mängder förkolnade tallbarr och tallkvistar samt mikroskopiska pollenkorn som var värmepåverkade. Bland de värmepåverkade pollenkornen fanns ett pollen av råg som indikerar tidigare rågodling invid en svedjad yta.

 

 

 

 

Resultat av pollenanalys av jordprover från Grannäs

 

B
j
ö
r
k

T
a
l
l

G
r
a
n

A
l

E
n

L
j
u
n
g

L i
n
g
o
n

B
l
å
b
ä
r

H
a
l
v
g
r
ä
s

R
å
g

G
r
ä
s

Ä
n
g
s
s
y
r
a

B
e
r
g
s
y
r
a

M
å
l
l
a

S
m
ö
r
b
l
o
m
m
a

N
e
j
l
i
k
v
ä
x
t
e
r

R
o
s
v
ä
x
t
e
r

G
r
å
b
o
/
M
a
l
ö
r
t

O
r
m
b
u
n
k
a
r

P
o
l
l
e
n
s
u
m
m
a

KL 4, Grop

8

14

6

3

1

2


1

3

-

2


1


-

1

2

-


4

2

50

MN 4, Markyta
Opåverkade pollenkorn

9

22

7

5

2

4

6

7

-

9

-

1

-

4

1

9

1

86

MN 4, Markyta Värmepåverkade
pollenkorn

7

11

2

1

-

1

-

-

1

-

-

-

-

-

-

-

2

25

 

 

 

 

2005-12-02

 

 

 

 

Mats Regnell

08-16 48 09/0705-434586 — mats.regnell@geo.su.se

 

 

Länk till provdagen