Notiser

   Söndag 27 Aug Kl.12.00 Arkeologidag i Grannäs.

Intressant sten

Rest sten, ca 150 cm hög, som står vid gränsen till det som beräknas vara 1600-talets gårdsplats, och där det under 1900-talet gjordes eller förbättrades en väg till gården.

                          Svedjerova och stuka på svedjefinska bosättningar,

spekulationer.

Svedjerova, Brassica rapa, odlades av skogsfinnarna bl.a. på svedjan. Rent logiskt bör det ha varit så att rovan odlades året efter det att svedjerågen skördades, kanske att svedjan ”höll” för flera års rovodling.
Troligt är att den var basföda vid finntorpen, som egen rätt i olika utföranden men även som komplement till andra maträtter.
Rovornas förvaring är intressant att spekulera i.
Från Hälsingeskogarna rapporteras ”rovgropar” från många håll. (Källa: Carl Söderquist, Svartnäs) Huruvida groparna verkligen är rester från förvaring vid svedjorna vet vi för närvarande inte men som sannolik förklaring går tanken inte att avfärda.
Vid finnbosättningar har jag kunnat konstatera att det finns gropar intill boplatserna. Vid Svartviken i s/o Dalarna samt vid Knuts rökstuga i Grannäs har vi funderat kring groparnas användning för att finna en logiska förklaring.

Mycket talar för att man helt enkelt förvarade
svedjerovorna i sk. stukor vid boplatsen. Man hade god tillgång till den långa svedjerågshalmen vilken vore ett utmärkt täckmaterial över en stuka fylld med rovor. Täckmaterialet är enkelt att lätta på för att ta dagsbehovet och man slapp att släppa ner vinterkylan i matkällaren alltför frekvent. Rovan tål kyla och kan t o m frysa men den måste då användas omedelbart efter upptinandet. Det är alltså opraktisk och förödande för hushållningen om lagret tinar upp pga. varm väderlek likväl som att vinterkylan tar lagret.

Har du sett gropar vid finntorpen? Har du hört talas om rovgropar? Synpunkter och kunskaper är välkomna!

Barbro Olsson  Lycksell  (barbro@valsjon.nu) har odlat och experimenterat mycket med Svedjerovan. Förvällt dem i buljong, skivat, fryst in, panerat  stekt skivorna direkt. Barbro har även försökt ha dem kvar i landet över vintern för att kolla om gamla berättelser stämde; det går inte, det blev en enda sörja!

Björn Engström (bjorn@bjornengstrom.com) i Enviken refererar till: Arrenius, ”Handbok i Svenska jordbruket” 1862, sid 295 där det talas om förvaring av rova i stuka täckt med halm och granris. Med ett grunt dike runt stukan, detta för att hålla torrt i stukan.

Vildmarksbaren/värdshuset i Noppikoski serverar svedjerova, förutom bad i rökbastu!

Vet du något om svedjerova ur skogsfinsk synvinkel?

Foto: Lindbloms Frö Kivik

Lera, tegel och tegelsten.

Man säger sig tro att skogsfinnarna inte använde tegel i sin rökugn. Vid de få utgrävningar som startats runt
1600-tals skogsfinska torp finner vi bränd lera o tegel i stora mängder. Varför skulle de ej ha använt en teknik känd sedan århundraden? Det är dags att ta detta med tegel i rökugnen till omprövning! Ju mer vi gräver i de äldsta torpboplatserna talar fynden för att man hade ”gott om” lera. Tegelstenen var naturlig i delar av ugnen, tror Kjell Söderlund. Vad säger du?

2004-10-10

Björn Engström hittar odlad valeriana bla.

Björn Engström, den fantastiske trädgårdsmästaren från Klockarnäs, Enviken meddelar att han vid besök runt Knuts rökstuga dels funnit Vänderot vilket är en odlad valeriana (lugnande läkeört), dels den vackra Blågull. Björn menar att uttrycket Kålgård beskriver en trädgårdsodling som bla. kan innehålla kål.

Blågull
växer vilt i Norrland liksom nere i Europa och Asien. Det här är en av våra äldsta följeslagare, man har till och med hittat spår av blågull vid utgrävningar av Birka. Ända upp till 8 dm hög blir den vanligtvis.            

Foto: Ylva Öjes  Malung

Vänderot
Denna upp till en och en halv meter höga, upprätta och föga förgrenade växt med parbladiga blad och talrika vitrosa blommor växer helst på ganska fuktiga ställen.Den förste som omnämner vänderot är en egyptisk läkare på 800-talet. Under medeltiden betraktade man växten som ett universalläkemedel. Senare påstods den vara ett effektivt medel mot epilepsi, och när man i Frankrike under Napoleonkrigen led brist på kinin användes vänderot även som febernedsättande medel. I våra dagar anses växten vara ett av de bästa lugnande medlen vid nervösa besvär.            

Foto: Börje Wernersson

2004-10-08

Studiebesök och guidning vid Knuts rökstuga.

Peter Mansson kontaktade mig och berättade att han undervisar i arkeologi vid Bollnäs Folkhögskola. Denna vackra fredag gjorde vi ett studiebesök tillsammans med
9 av hans adepter. Fornminneskartan är till mycket stor nytta även sådana här gånger.

2004-10-06

Arkeologikurs

Stig Welinder presenterar en prel. studieplan för 5 p. arkeologikurs fem dagar vardera i maj och sept. 05. Han räknar med att presentera en komplett studieplan samt inbjudan i jan. -05. Återkommer till intresserade,
är du det? 4 – 5 st. är noterade.

          Till huvudsidan